TINNA LINDBERG

Diplomat, jurist, aktuell med sin första spänningsroman

db_2016_kristinalindberg_web_4.jpg

Tinna (Kristina) Lindberg, född 1973 och uppvuxen i Växjö, är jurist och diplomat på Utrikesdepartementet. Hon har också varit tingsnotarie på tingsrätten i Tierp och jobbat en period vid Europadomstolen och FN i Genève. Mellan 2007-2008 åkte hon med familjen till Kenya för att jobba på Sveriges ambassad i Nairobi.

2011 övertalade hon den plikttrogna tjänstemannen att våga sig på ett kreativt, lustfyllt skrivprojekt och anmälde sig till skrivarkursen ”Att skriva Krim” på Folkuniversitet i Stockholm. 

Där började hon skriva på manuset till sin första bok, ”Förnedringen” – en spänningsroman som utspelar sig i den svenska villaidyllen på thailändska Koh Lanta och i Bangkok. När svenska män hittas döda och fastbundna på elefanter efter att ha besökt sexkvarter, kastas Sveriges ambassadör Viktoria Lindh in i den största konsulära krisen sedan tsunamin. 

Tinna bor i Enskede Gård (Stockholm) med sambo och två barn. 

 

 

"Det började med de blå skrivhäftena i skolan. Jag intervjuade min farfar om hans uppväxt på landet utanför Växjö och skrev ner berättelserna. I bokslukaråldern hängde jag regelbundet på Växjö bibliotek och i den lokala bokhandeln Quidings. Under tonårstiden, fylld av grubblerier blev dagbok en del av min räddning. Jag utbildade mig till jurist, skaffade ett riktigt jobb och stängde in det mesta av kreativiteten i en byråkrats kropp.

 

2003, efter att ha gått en kurs på Poppius journalistskola, fick jag en artikel publicerad i en facklig tidning om deltidsarbetande pappor och känslan av att bli publicerad var fantastisk. Ett par år därefter var jag var föräldraledig med mitt första barn. Det var under samma period som flera av de idag etablerade kvinnliga deckarförfattarna slog  igenom och jag blev inspirerad att skriva. Tog en distanskurs i skrivande på nätet och försökte skicka in ett bidrag i en deckartävling men utan någon större framgång. Familjen flyttade istället till Kenya, där jag jobbade på Sveriges ambassad i Nairobi. Till slut vågade jag övertala den plikttrogna tjänstemannen inom mig att våga sig på ett kreativt, lustfyllt skrivprojekt. 2011 tog jag ledigt en vecka i juni för att gå en skrivarkurs på Skrivarakademin i Stockholm som heter ”Att skriva Krim”.

I ett stekhett rum, det var värmebölja den sommaren, lockade vår lärare, konstant drickande coca-cola, fram lusten att skriva. Här hittade jag en värld som jag gillade att vara i och hittade på alla möjliga ursäkter för att få återvända till.

Jag berättade inte för min omgivning vad jag höll på med, en förutsättning för att kunna ta det hela vägen till ett färdigt manus. Jag skickade in till ett tiotal förlag och blev refuserad men fick uppmuntrande lektörsutlåtanden från några av de större förlagen som sporrade mig att arbeta om manuset. Skickade in det igen och var vid det här laget ganska frustrerad över de långa ledtiderna i förlagsbranschen. I mitt jobb finns det inte på kartan att det tar flera veckor att få svar på mejl och telefon, än mindre att inte svara alls. Så när två mindre förlag nappade, bestämde jag mig för att välja hybridförlaget där jag kunde ta aktiv del i utgivningsprocessen och känna att det fanns ett stort engagemang för mitt manus."

 

 

Foto: Daniella Backlund